Svensk klubbfotboll har nått botten. AIK, Häcken och Hammarby har alla fallit ur sina kvalspel till Conference League och Europa League, inte på grund av otur eller tveksamma domslut, utan för att vi helt enkelt är för svaga. Punkt slut. Under tiden har tre danska lag, två norska lag och ett finskt lag tagit sig vidare. Det är en brutal kontrast och bekräftar det jag tidigare påpekat i mina artiklar om svensk fotboll och Malmö FF:s prestationer mot FC Köpenhamn. 0–5 mot Köpenhamn – svensk fotboll har sig själv att skylla” – #brafotbollssnack
AIK – ett mardrömsfiasko
AIK:s kollaps mot Györ var mer än en förlust. Det var en skandal, en total förödmjukelse på alla plan. En missad straff, ett självmål och ett bortdömt mål, allt i en och samma match. Tränaren Mikkjal Thomassen kallade det ”smärtsamt”, men ordet smärta räcker inte. AIK:s prestation var ett pinsamt bottennapp som borde få hela klubben att se sig i spegeln. Ett lag som representerar Allsvenskan i Europa får inte uppträda så tafatt. AIK ute ur Europa Conference League – föll mot Györ
Häcken – hemmafest som slutade i kollaps
BK Häcken vann med 1–0 hemma mot Brann, men det spelade ingen roll. Den totala förlusten med 2–1 visar att vi saknar uthållighet och spets på internationell nivå. Målvakten Peter Abrahamsson tyckte laget ”var värda mer”, men verkligheten är stenhård. I Europa League-kvalet räcker det inte att vara bra i Göteborg och blek på bortaplan. Skandinavisk fotboll kräver mer än halva insatser, och Häcken levererade bara halva jobbet. Häcken utslaget ur Europa League trots vinst
Hammarby – från bortförklaring till verklighet
Hammarby åkte ut mot Rosenborg. Visst, domaren gjorde misstag, men det är bara en ursäkt. Hade laget varit tillräckligt bra hade vi redan varit vidare. Mittfältaren Montader Madjed menade att de blev ”orättvist behandlade”, men faktum är att Hammarby saknar den kvalitet som krävs för att avgöra på hemmaplan. När det bränner till i internationell fotboll räcker inte fina publiksiffror och bra stämning – det krävs resultat.
Grannländerna visar vägen
Danmark, Norge och Finland visar just nu hur man bedriver framgångsrik klubbfotboll. Tre danska lag, två norska lag och ett finskt lag tar sig vidare i Europaspelet. Den skillnaden är smärtsam. Våra grannländer har förstått vikten av långsiktig spelarutveckling, modern tränarutbildning och investering i talang, medan Sverige fastnat i ett gammaldags och ineffektivt system.
Slutsats – svensk fotboll är i fritt fall
Krisen är uppenbar. Svensk klubbfotboll har tappat sin identitet och förmåga att konkurrera internationellt. Vi satsar för lite på tränarutbildning, spelarutveckling och ungdomsverksamhet. Det leder till talangflykt, förlorade möjligheter och ett skadat rykte i Europa.
Vi kan inte längre blunda, eftersom systemet är trasigt. Våra största klubbar gör oss till åtlöje i Europa. AIK, Häcken och Hammarby visar med all tydlighet att svensk fotboll inte längre kan mäta sig med grannländerna. Om vi inte agerar riskerar vi att förlora ännu fler spelare till utlandet och fortsätta tappa status på den internationella scenen.
Men det finns fortfarande hopp. Genom modiga beslut, hårt arbete och en total omstart kan vi återuppbygga svensk fotboll. Vi måste sätta spelaren i centrum, höja nivån på tränarutbildningen och skapa klubbar som satsar långsiktigt. Annars kommer svensk fotboll förbli ett skämt i Europa, och dessa fiaskon kommer leva kvar som ett öppet sår i vår fotbollshistoria.
